Mera före/efter

Gästsovrummet, som från början har haft ingång från baksidan huset och var någon form av förråd. Här har vi sparat originaldörren och byggt en toalett bakom den. En gång i tiden bodde det någon i detta rum som inte hade några fönster. Man eldade i någon form av öppen spis och hade ett skorstensrör som gick i muren och ut vid takfoten. Vi kunde se det innan terassen byggdes. Nu är det borta.

 Här hade man tagit upp en genomgång till garaget. Den är nu igenmurad och vi kommer in i rummet från huset. Enda sättet tidigare att komma till detta rum var genom dörren ni ser till vänster i bild och senare då via garaget. Vårt hus idag bestod av två hus från början och som man slog ihop någon gång på 40-50 talet och senare gjorde man om det ena rummet till ett garage.

Här är andra delen av rummet. Här står idag en säng och bakom damejeannerna  kan man se att det är stora stenar i väggen. För att kunna få väggen plan har våra byggare nu gjort en liten balustrad en bit upp.

Besök från Sverige och England

"Sonett", alltså Jonas med familj flög ner till Rom i mitten av midsommarveckan och bilade därifrån ner till oss. De var med om ett hiskligt äventyr på Vesuvius. Det kan ni läsa mer om här och här.
Pojkarna med flickvänner bodde utspritt lite här och var men kunde ändå samsas om vår svarta springare (VW Golf) eftersom familjen Kullberg hade hyrt en bil som hade två extrasäten.
Kullbergarna bodde på Villagio Santa Maria och Mattias & Cissi bodde alldeles i närheten i en liten lägenhet som ägs av de som har B&B Valentino i Coccorino, där David och Hanna bodde. Björn han fick bo i vårt nästan klara gästrum. Eddie och Caroline tog in på Hotell Royal i Coccorino.
Så nu tror jag att jag gjort lite reklam för vår blivande hemort :)

Vi hade en trevlig vecka med bad och goda middagar på kvällen. Jag tror att alla var nöjda och mest nöjd var nog maken som bjöd oss alla inklusive byggarna på en middag på Trattoria Frammiché i Messiano på tisdagskvällen. Därefter hade vi lite efterfest hos oss och alla byggubbarna följde med och var imponerade av vårt hus. De hade ju bara sett det omöblerat. Nu har vi ju nästan allt klart.
 Här kommer lite bilder före och efter från vår entré:

Äntligen försäkrad

När vi köpte huset här nere så köpte vi även en liten Fiat 600. Den körde vi runt med under flera gånger när vi var här nere. I övrigt stod den i garaget. Men den blev aldrig försäkrad. Vi försökte ju först själva men saknade då papper på att vi hade hus här. Sen följde en bekant med oss till Vibo Valentia men då visade det sig att vi inte hade fått alla ägarpapper på själva bilen. Och dessutom ville vi inte betala den summa som de skulle ha - 2700 € för 1 (ett!) år. Bilen hade kostat oss 3400 € så ni förstår själva det orimliga. 
Nu är det ju så att Kalabrien har de dyraste försäkringarna i hela Italien. De vi pratat med som ligger i den bästa klassen betalar ca 500-600 €/halvår. Men vi måste ju ha bil och därmed får vi ta skeden i vacker hand.

Nu har vi ju inte kvar Fiaten utan har bytt ut den mot en liten C3 och vår vän Guiseppe (bror till byggare Antonio) har lagt ner en massa jobb på att hitta så billig försäkring som möjligt. Så häromdagen tog han med oss till Rambiolo där Lars skrev på alla papper som är nödvändiga och jag gjorde en betalning via internet direkt på kontoret så att försäkringskillen kunde få ett kvitto på att vi betalat. Vad blev det för summa då? Jo vi får betala 1580€ för ett år. Det är hutlöst men bilen är i stort sett helförsäkrad nu.


 
Och på kvällen kunde vi ta vår lilla Plurre och åka och äta en bit mat. Skönt att kunna sitta i en öppen bil när det är runt 30 grader och slippa höra suset från AC:n

Man kan fundera lite på vad som skulle hänt om polisen stoppas oss under tiden vi körde Fiaten. Man måste, liksom i Sverige, ha bilen försäkrad och ha sina papper med sig i bilen för att visa upp. Om man kör oförsäkrat kan man åka in i finkan och får betala orimliga belopp i böter. Vi hade tur som aldrig blev stoppade. 
Däremot blev vi stoppade när vi var ute och körde med Lars tjänstebil. Det var sent en decemberkväll och vi hade takboxen på så de borde förstått att det inte var inhemska förare. De brukar inte stoppa utländska bilar men gjorde det nu. Och det var en väldans diskussion om försäkringspapper. Men eftersom det är en tjänstebil så har vi inga papper och försäkringsbolaget i Sverige har sagt att det inte är nödvändigt att ha med sig det eftersom vi åker inom Europa. Alla poliser ska kunna slå på datorn och få fram information. En av poliserna var riktigt arg och gick på som ett jehu men till slut fick de andra honom på andra tankar och vi kunde fortsätta vår resa hem till Coccorino.

Måla, måla, måla och lite bad

Nu har vi varit här två veckor och har hunnit måla allt som vi hade bestämt och lite till. Dagarna är långa, vi vaknar och är oftast uppe före sju och jobbar fram till eftermiddag. Några gånger har vi kommit iväg till stranden och fått badat och solat lite. Det är ca 23-24 grader i vattnet nu.

I onsdags började vi tömma släpkärran. Den står på den stora parkeringen så vi har ca 50 att gå men Lars kör med säckärra och jag har en cykelkärra. Jobbigaste biten är ju uppför vår backe. Det gäller att inte lasta för tungt. På torsdag eftermiddag kom tre starka karlar och hjälpte till. Då körde Lars fram kärran så att den stod precis nedanför vår backe på genomfartsvägen. Jag ställde ut en varningstriangel 25 meter bort och det behövdes. Det är 30 genom byn men det har jag aldrig sett någon köra här. De flesta ligger väl i 50-60 men det finns de som kör mycket fortare. Och det är en kurva nere vid vår utfart så det är lite lurigt. Man får stanna och lyssna så det är fritt fram att gå över.

Nu är garaget fyllt med flyttkartonger och vi har försökt organisera så att vi får fram det som vi är i störst behov av först. Och vi har börjat möblera. Det börjar likna ett hem nu.

Idag fick jag fram den fina fruktskålen vi fick av Kerstin (min tidigare kollega i Stenungsund) och hennes man. Den är som skapad för att ha citroner i :). Tack Kerstin och Arne!!!

Vi var och handlade lite trävaror i dag och när vi kom tillbaka stod det en bil med bagageluckan öppen vid parkeringen. Mannen sålde färska jordgubbar och jag kunde inte hejda mig. Köpte en hel låda för 5 €. Och så goda. Jag frös ner en påse, slängde in ett stort antal i gapet, en stor skål hamnade i kylen och sen gjorde jag en jordgubbspaj av resten.

Klockan är nu ca 22.30 och jag sitter på terassen med bara datorn som lyser upp för mig. Musik hörs från hotellet ca 1 km fågelvägen och några sitter och har trevligt på en annan terass inte långt härifrån. Om jag hade förstått italienska skulle jag veta vad de pratar om, så tydligt hörs allt här just nu. Vårt internet svajar en hel del och det gäller att passa på när det är full täckning och det är kvällar och tidiga morgnar. Då har alla fullt upp med annat.

Nu ska jag ta och stänga ner. Jag återkommer en annan kväll.

3000 km på 4 dagar

Ca 200 km kvar till vårt nya hem. Ginsten blommar och det doftar som en hel parfymfabrik när man kliver ur bilen.

Nu är vi äntligen nere i Coccorino! Det tog oss 4 dagar på motorvägarna i en snitthastighet på ca 75 km/h. Tungt släp och ordentligt lastad bil. Tur att maken har BE-körkort. Eftersom jag bara fått vara passagerare denna gången har jag nästan hunnit sticka färdigt ett framstycke till en tröja. Det är flera olika flätmönster på så jag måste hålla tungan rätt i mun. Och det är inte alltid jag gjort det utan har fått repa några varv här och där. Men nöjet finns ju kvar så mycket längre då :)

Det var en fröjd att öppna dörren till huset. Klinker på golven i alla rum på första plan. Och så fint de gjort, byggarna! Nu är vi igång och målar väggarna i de nyrenoverade rummen. I slutet av veckan börjar vi nog att tömma släpet. Det ska bli skönt att få fram lite kläder. Alla byxor, både korta och långa, som jag har haft i garderoben här är för stora och har blivit nedpackade för att ta med hem till Svedala igen. Jag vet någon som har plats i sin garderob för dem :)

Nu ska jag gå ner till maken och hjälpa till med målningen så vi blir färdiga med ett rum. Sen ska vi iväg till stenmannen och beställa några bitar marmor till en liten balustrad som vi har i trappan. Och hämta toasitsar till de nya toaletterna, och köpa mer väggfärg, och handla lite annat som vi behöver.
Önskar alla en bra dag.

Tjuvtitt nummer 2

Nu är allt arbete klart som vi har beställt och det ska även vara städat efter byggarna när vi kommer ner om några veckor. Här kommer en liten tjuvtitt från terassen. Det blir gott om sittplats här uppe. Dynorna har vi med i släpet när vi kör ner. Det är ooooliiiidligt spännande nu!

En liten "teaser"

Hålet som den 17 januari 2014 slogs upp i väggen mellan vardagsrum och sovrum på nedervåningen har den 27 mars blivit ersatt med en dörr. Vi vill inte visa mer av det som skett i hela detta våningsplan mellan mitten av januari fram till sista mars eftersom vi vill se minerna på de som var och besökte oss förra sommaren och som kommer ner igen i sommar. Men jag kan tala om att vi under dessa månader fått bilder i massor och även haft en del samtal (inte så många) och sms mellan Peppe (byggarens engelsktalande bror) och de har bara fått ändra på en sak som vi ville ha på ett speciellt sätt och det tog några vändor innan de förstått riktigt hur vi ville ha det. Nu är hela jobbet som vi beställde klart och snart ska vi ner och få se det IRL och inte bara på foto. Men som titeln på inlägget säger så är detta bara en liten glimsare på vad som har hänt nere i Coccorino under vårvintern. Mer får ni längre fram.