Höns på flykt

Inga hantverkare som kommer och väcker oss på morgonen, bara de ettriga svalorna som börjar sin morgonserenad runt 3-tiden på natten. De sitter på tvättlinan och tjattrar med varandra. Lars har försökt att skrämma bort dem med slangbella och kikärtor men de kommer tillbaka hela tiden. Han har fått för sig att det är en svalhona som är nymfoman och skriker efter en hane hela nätterna. Jag vet inte om han har rätt och om den störningen kan finnas även hos fåglar :)

Nu när sommaren kommit så pysslar vi lite hemma på förmiddagarna fram till lunch. Efter maten är det en tupplur som gäller för maken och sen brukar vi åka till stranden några timmar. En dag när Lars vilade på terassen efter lunchen blev det ett herrans liv på hönorna på andra sidan vägen. Det var två, av alla de som finns här, löshundar som lyckades få upp grinden till hönshuset och jagade hönorna. De hade lyckats få tag i en men hon lyckades ta sig loss och sen var helt plötsligt alla fem hönorna utanför hönshuset och det är ju vägen utanför och bilarna har inte några 40 km/h när de kör här så vi gick ner för att försöka få fatt på hönorna och få in de i boet igen.

När vi kom ner kom en kvinna med en av dem i handen. Hon hade ett rejält grepp om vingarna på den och sen ropade hon efter ägaren (hon har svårigheter att röra sig men kom till slut ut från huset). Hönan var skadad och efter att vi räknat de som fanns inne i hönshuset visade det sig att det fattas en.
Detta var för några dagar sen och jag har inte kollat om hon kommit tillbaka eller om någon har tagit hand om henne och hon hamnat i grytan istället.

I Färgelanda var vi ute på kojakt en dag och här har vi alltså varit ute på hönsjakt.